Julens traditioner från
A till Ö
I vår del av världen
har vi sedan urminnes tider firat när midvintermörkrets
allt kortare dagar byts mot ljusare tider. Redan i forntiden
kallade man denna midvinterfest för jul. Före kristendomens
införande fanns ett midvinterblot vid denna tid på
året. I julens ABC kan man läsa om nyare och äldre
traditioner. Här får du veta varför vi firar
advent, Lucia, julafton, trettondedag samt mycket annat att värt
att veta. Sidorna kompletteras kontinuerligt.
COPYRIGHT
Copyright gäller beträffande
all text och alla bilder som publiceras på Notisas och
Nordicsites hemsidor. All kopiering och publicering av texter
och bilder utan tillstånd är otillåten. Otillåten
publicering debiteras med minst 100% på Notisa Nordicsites
ordinarie priser för publicering.
Beställning av artiklar och bilder kan göras via Notisa
media (Notisa Bildarkivet)
All rights reserved do not
use text or pictures from this site without written permission
from Notisa mediaarchives.
|
|
OBS
Copyrightinformation
TEXT, BILD, IDÉ OCH
RESEARCH: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2009
SAMTLIGT MATERIAL OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS
TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET
ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK SOM FÖRBEHÅLLER
SIG RÄTTEN ATT NEKA ANVÄNDNING. OTILLÅTEN PUBLICERING
DEBITERAS.
Beträffande artiklar och
bildmaterial kontakta Notisa Bildarkivet
|
|
|
BAD = Julbadet var i regel en akt som mera syftade
till att uppnå rituell renhet än kroppslig dito. I
gamla tider ställdes ett stort kar i köket och fylldes
med varmt vatten. Man badade i strikt hierarki och det var inte
vanligt att badvattnet byttes mellan tvagningarna. Först
badade husfar och sönerna, sedan döttrar, drängar
och pigor i rangordning. Husmor badade sist. Det fanns dock varianter
på denna ordning. Det förekom att kvinnorna badade
för sig och männen för sig samt att husmor badade
som nr två efter husfar.
BARMARK = Om ingen snö täckte marken
under julafton och juldag skulle det bli lång och kall
vinter.
BARN = Barn födda i juletid ansågs bli synska
pratsamma och självuppskattande.
BLOD= Enligt gamla läkeböcker skulle man
vakta på sitt blod i månaden december. Man borde
inte åderlåta sig eller koppa sig vissa dagar i adventet.
Den 17 och 18 december var olämpliga dagar för åderlåtning.
|
|
|
BLOMSTER = Det var först under 1800-talets
senare del som man började pynta bostaden med levande blomster
i juletid. Tidigare användes konstgjorda växter av
siden eller papper som dekor i samband med jul och fest. De första
julväxterna var julbegonior och hyacinter. Hyacinter som
julblomster förekom redan vid slutet av förra seklet.
Julbegonian odlades fram av en fransk trädgårdsmästare
under 1890-talet. Julrosen var populär som julblomma främst
i England. Det var växtens förmåga att blomma
under vintertiden som gav den anknytning till julen. I Sverige
var den inte vanlig som julblomma även om den helt visst
fanns som juldekoration i förnämare hem under slutet
av förförra seklet.
Julstjärnan i form av Euphoria Pulcherrima med sina röda
högblad blev populär under 1920 talet.
Mistel är en sen import i vårt svenska julfirande.
Den har ett anglosaxiskt ursprung förekom inte i svenska
hem förrän under sent 1800-tal. Enligt traditionen
är det tillåtet att kyssa en flicka som står
under misteln . I den nordiska sagotraditionen var det en mistelkvist
som dödligt sårade den blide guden Balder.
BLÅST = Julnattsblåst lovade svåra
tider med många konungars död. Blåst under juldagen
förebådade mycken frukt- och skörderikt år.
BOXING DAY = Infaller den 27/12, enligt engelsk
tradition den dag då postbud, mjölkbud och tjänstefolk
med endast sporadisk anknytning till familjen skulle ha extra
julgratifikation. Benämningen Boxing day kommer av den lilla
sparbössliknande ask vari de kontanta julförmånerna
skulle inkasseras.
|
|
|
BRÖD = Julbrödet var speciellt både
till form och ingredienser. Det kostades på särdeles
extra med ingredienser och därtill flödade skaparglädjen
i utformningen av brödet. Saffransbrödet förekom
först under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet
i välbeställda hushåll. Det var främst i
mälarlandskapen som saffransbröd bakades. De olika
former av julbröd som var vanliga i gamla tider, t ex julkusar,
julgaltar, gullhönor, trollhålskringlor och lussekatter,
var inte alltid bakade med saffran.
Speciell möda nedlades i arbetet med bakandet av såkakan.
Detta bröd borde helst innehålla olika sädesslag.
Den var inte avsedd att ätas under jultiden. Vanligt var
att såkakan utformades som en stor oblat med många
figurer. Den lades underst i julhögen, dvs. den brödpyramid
som dukades för var och en på julbordet. Såkakan
skulle inte ätas under julhögtiden utan sparades till
våren då den fördelades mellan dragdjuren. Denna
kaka ansågs innehålla särskilda krafter. Pepparkakorna
var ingen enhetlig kategori av bröd. De förekom i olika
mjuka och hårda varianter beroende på provins. Pepparkakor
var populära redan vid det medeltida julbordet och hade
förebilder i de kryddkakor som användes som medicin
under medeltiden.
|
|
| Tryggare
hjul |
|
|
|
| |
| Ge en julgåva
med möjligheter utöver det vanliga |
| |
| |
|
|
| |
| |
| |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| |
| |
|
