JULENS ABC från advent till önskeöl 
Notisas julabc från advent till öl - klassikern »
KALAS - STJÄRNGOSSAR 
KALAS
LUCIA
STAFFAN
ANNONSER


<< Förra Nästa >>

Julens traditioner från A till Ö

I vår del av världen har vi sedan urminnes tider firat när midvintermörkrets allt kortare dagar byts mot ljusare tider. Redan i forntiden kallade man denna midvinterfest för jul. Före kristendomens införande fanns ett midvinterblot vid denna tid på året. I julens ABC kan man läsa om nyare och äldre traditioner. Här får du veta varför vi firar advent, Lucia, julafton, trettondedag samt mycket annat att värt att veta. Sidorna kompletteras kontinuerligt.
 

OBS
Copyrightinformation

TEXT, BILD, IDÉ OCH RESEARCH: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2009
SAMTLIGT MATERIAL OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK SOM FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN ATT NEKA ANVÄNDNING. OTILLÅTEN PUBLICERING DEBITERAS.

Beträffande artiklar och bildmaterial kontakta Notisa Bildarkivet

 

KALAS = Julkalasens tid inträffade från annandagen fram till tjugondag Knut då julen dansades ut.
 

KÄRVE = Julkärven som sattes ut på gårdstunet i juletid till småfåglarnas fröjd var också ett sätt att sia om framtiden. Om kärven genast blev fylld av fåglar väntade ett svårt år med missväxt. Lät däremot fåglarna vänta på sig skulle det bli ett bra skördeår med god gröda.
 

KYNDELSMÄSSA = Kallades förr i tiden lilla jul. Den inföll den 2/2 och var den dag då den heliga jungfrun blev kyrktagen efter Jesusbarnets födelse. Kyrktagning var den vanliga rutinen i kyrkan förr när en kvinna som hade fött barn skulle återupptas i församlingen.
 

KRINGGÄRNING = Verksamheter som innebar cirklande rörelser, t.ex. bakning, spinning och körslor. Särskilt under dymmelveckan (vid påsk) och under julfriden var det opassande med kringärning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LUCIA = De äldsta uppgifterna om Luciafirande är från år 1764 i Västergötland. Den vitklädda och ljusprydda lucian förekom inte förrän under 1800-talets senare del. Lucia blev med tiden också servitris som överraskade med kaffe och lussekatter. Den 13/12 luciadagen var helgad åt Syrakusas skyddshelgon St Lucia. Det finns många berättelser om hennes bistra öde. Enligt en av legenderna förälskade sig en hednisk yngling i hennes vackra ögon. Hon vägrade gifta sig med honom och slet därtill ut sina ögon ur deras hålor och överlämnade dem på ett fat till den friaren. Lucia dog martyrdöden år 304.

I folktraditionen var Lussenatten årets längsta natt. En rumlarnatt då man åt och drack ganska okontrollerat som en förövning inför den kommande julen. Lussenatten var även en magisk natt då djuren kunde tala och allsköns otyg var i farten.

MARKNAD = Julmarknad hölls i städerna. Vanligaste marknadsdagen var Thomasdagen den 21/12. Thomas tvivlares dag då midvintersolståndet också inträffar.

NIKOLAUS = St Nikolaus är förebild för St Claus den amerikanske rödklädde mystomten. Innan han blev sekulariserad tomtegestalt var han biskop i staden Myra i främre Asien under 300 talet. Han blev helgonförklarad på grund av sina goda gärningar. Han var också barnens och de fattigas vän samt skyddspatron för sjöfarare och pantlånare. St Nikolaus dag var den 6/12.

NISSAR = Små tomteliknande figurer. Framställs ibland som tomtens hjälpredor. I folktraditionen fanns olika nissar. De s.k. goanissarna hjälpte bonden att ta det goda från grannarna. Andra nissar levde i naturen i likhet med vättarna.

 

 

 

 

STAFFANS SKEDE = Annandag jul inträffade det s.k. Staffans skede då byns unga män red i väg för att vara först till klara källan för att vattna hästarna (Se även annandag). I samband med detta red de runt till byns gårdar och sjöng Staffansvisan. Staffan var en stalledräng… Namnet Staffan som är anknutet till den 26 december hedrar minnet av Stefanus den förste kristne martyren
 

STJÄRNGOSSAR = Stjärngossarna framförde ursprungligen s.k. stjärngossespel. Det innebar att de kvällen innan trettondagen vandrade runt bland gårdar och hus och framförde små skådespel om Jesu födelse. Stjärngossarna bar med sig en lykta som kallades ljusa Stjärnan. Stjärngossarnas framträdanden var mest ägnade att roa och avsikten var att samla in pengar och annat till ungdomsfester.