Julens traditioner från
A till Ö
I vår del av världen
har vi sedan urminnes tider firat när midvintermörkrets
allt kortare dagar byts mot ljusare tider. Redan i forntiden
kallade man denna midvinterfest för jul. Före kristendomens
införande fanns ett midvinterblot vid denna tid på
året. I julens ABC kan man läsa om nyare och äldre
traditioner. Här får du veta varför vi firar
advent, Lucia, julafton, trettondedag samt mycket annat att värt
att veta. Sidorna kompletteras kontinuerligt.
|
OBS
Copyrightinformation
TEXT, BILD, IDÉ OCH
RESEARCH: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2009
SAMTLIGT MATERIAL OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS
TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET
ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK SOM FÖRBEHÅLLER
SIG RÄTTEN ATT NEKA ANVÄNDNING. OTILLÅTEN PUBLICERING
DEBITERAS.
Beträffande artiklar och
bildmaterial kontakta Notisa Bildarkivet

|
|
KALAS = Julkalasens tid inträffade från
annandagen fram till tjugondag Knut då julen dansades ut.

KÄRVE = Julkärven som sattes ut på
gårdstunet i juletid till småfåglarnas fröjd
var också ett sätt att sia om framtiden. Om kärven
genast blev fylld av fåglar väntade ett svårt
år med missväxt. Lät däremot fåglarna
vänta på sig skulle det bli ett bra skördeår
med god gröda.
KYNDELSMÄSSA = Kallades förr i tiden lilla
jul. Den inföll den 2/2 och var den dag då den heliga
jungfrun blev kyrktagen efter Jesusbarnets födelse. Kyrktagning
var den vanliga rutinen i kyrkan förr när en kvinna
som hade fött barn skulle återupptas i församlingen.
KRINGGÄRNING = Verksamheter som innebar cirklande
rörelser, t.ex. bakning, spinning och körslor. Särskilt
under dymmelveckan (vid påsk) och under julfriden var det
opassande med kringärning.
|
|
LUCIA = De äldsta uppgifterna om Luciafirande
är från år 1764 i Västergötland. Den
vitklädda och ljusprydda lucian förekom inte förrän
under 1800-talets senare del. Lucia blev med tiden också
servitris som överraskade med kaffe och lussekatter. Den
13/12 luciadagen var helgad åt Syrakusas skyddshelgon St
Lucia. Det finns många berättelser om hennes bistra
öde. Enligt en av legenderna förälskade sig en
hednisk yngling i hennes vackra ögon. Hon vägrade gifta
sig med honom och slet därtill ut sina ögon ur deras
hålor och överlämnade dem på ett fat till
den friaren. Lucia dog martyrdöden år 304.
I folktraditionen var Lussenatten
årets längsta natt. En rumlarnatt då man åt
och drack ganska okontrollerat som en förövning inför
den kommande julen. Lussenatten var även en magisk natt
då djuren kunde tala och allsköns otyg var i farten.
MARKNAD = Julmarknad hölls i städerna.
Vanligaste marknadsdagen var Thomasdagen den 21/12. Thomas tvivlares
dag då midvintersolståndet också inträffar.
NIKOLAUS = St Nikolaus är förebild
för St Claus den amerikanske rödklädde mystomten.
Innan han blev sekulariserad tomtegestalt var han biskop i staden
Myra i främre Asien under 300 talet. Han blev helgonförklarad
på grund av sina goda gärningar. Han var också
barnens och de fattigas vän samt skyddspatron för sjöfarare
och pantlånare. St Nikolaus dag var den 6/12.
NISSAR = Små tomteliknande figurer. Framställs
ibland som tomtens hjälpredor. I folktraditionen fanns olika
nissar. De s.k. goanissarna hjälpte bonden att ta det goda
från grannarna. Andra nissar levde i naturen i likhet med
vättarna.
|
|
STAFFANS SKEDE = Annandag jul inträffade det
s.k. Staffans skede då byns unga män red i väg
för att vara först till klara källan för
att vattna hästarna (Se även annandag). I samband med
detta red de runt till byns gårdar och sjöng Staffansvisan.
Staffan var en stalledräng
Namnet Staffan som är
anknutet till den 26 december hedrar minnet av Stefanus den förste
kristne martyren
STJÄRNGOSSAR = Stjärngossarna framförde
ursprungligen s.k. stjärngossespel. Det innebar att de kvällen
innan trettondagen vandrade runt bland gårdar och hus och
framförde små skådespel om Jesu födelse.
Stjärngossarna bar med sig en lykta som kallades ljusa Stjärnan.
Stjärngossarnas framträdanden var mest ägnade
att roa och avsikten var att samla in pengar och annat till ungdomsfester.
|
|
|